Skoj och trist.

Ja, så känns det just nu för mig. För sjuttioelfte gången i år slår förkylningen till, det är inte särskilt roligt att känna sig hängig och trött. Inte gör den här vårens avsaknad av värme och sol saken bättre, så alltså gnäller jag lite nu. Dessutom tycker jag synd om min sambo som åkt på fiskeresa till Norge, men var tvungen att avbryta den eftersom det blåste för mycket på den ö de varit. Han är alltså på väg hem nu. Lite trevligt få hem honom är det ju förstås, men så självisk får jag inte vara :-)
Men en underbart trevlig helg har jag haft.
Min far fyllde 80 år i fredags, så vi träffades i vår stuga. Pappa, mina två bröder, mina svägerskor, min moster, min farbror och så jag då.
Pappa visste inte om att moster och farbror skulle komma, så det blev en trevlig överraskning för honom.
På fredagen grillade vi och firade pappa med bubbel och tårta. Sedan satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord.
På lördagen startade vi upp med gemensam frukost (förutom att ett par tjuvstartade och fick sig två frukostar.) Sedan blev det promenader åt olika håll.

Till lunch hade vi beställt lunch på Wanbo herrgård, ett mycket trevligt ställe. God mat och vacker miljö. Kaffet intogs i salongen, där det också bjöds på pinocchiotårta.
Sedan åkte vi tillbaka till stugan och bara var, lite dryck intogs och även rester sedan grillningen dagen innan.
Åh, så vi skrattade och hade roligt. Den här helgen gav så mycket välbefinnande och härlig gemenskap med många av dem jag håller kära. Det värmer ända in i hjärteroten! En helg att sätta in i minnenas album och bevara både länge och väl.
På söndagen åkte alla hemåt igen och jag stannade kvar och pysslade med växter och plockade i ordning lite. Sedan väntade jag in Nisse katt, som var den ende som inte uppskattade helgen. Han gick och gömde sig. Men nu är han åter nöjd och glad när allt är som det brukar vara.